Självömkan

Är mycket underskattat. Det är fö något jag har tonvis av just nu. Förutom att älta i varför han inte ringer så går jag i söka-jobb-tankar.
Som en vis kvinna sa till mig häromdagen. Tycker du verkligen ditt jobb är kul? Jag har i alla lägen tidigare svarat JAAAA, det är mitt drömjobb, men denna ggn tvekade jag. Är TV verkligen så kul? Vad är det att jaga fem minuter i rutan varje dag eg?
Så summan av detta är att jag misslyckats fatalt i att försöka skapa en relation samt kommmit till insikt att mina senaste fem år varit bortkastade.
Jag tror jag tar en chokladbit till...
P.S Jag fick aldrig heller sova riktigt igår...